Idag är det jättefint väder ute och varmt som bara den. Det var skönt att cykla idag, och tur var väl det, för jag och Hanna cyklade vilse på väg hem från ramenstället där vi åt lunch med några andra svenska elever. Det blev en rejäl omväg, men vi hittade i alla fall den botaniska trädgården, så där gick vi runt en stund bland växterna och gluttade i solskenet. Men det får nog bli en tripp tillbaka dit när det är längre in i säsongen så att vi får se mer glad växtlighet. Nästa gång tar jag med mig kameran också. Hade inte den med mig idag eftersom jag inte räknade med att snubbla över den botaniska trädgården.

Annars var skolan trevlig idag också (jag tycker skolan är trevlig för det mesta) trots att jag inte känner mig helt frisk. Jag funderar på om jag är förkyld eller allergisk; jag kan liksom inte skilja på dessa åkommor.

Jag går runt och väntar på den dagen då jag vaknar på morgonen och märker att jag kan japanska. Den dagen då jag kliver utanför dörren och förstår vad det står på skyltar och vad personer säger. Japp, jag tror att det är så det fungerar. Man pluggar och pluggar några månader och sen slår det emot en som en kraftig vindpust: all kunskap som man har. Den dagen, förstår ni, som man själv upptäcker att man kan. Den längtar jag till. Men som sagt, så kanske det dröjer några månader.

Förresten så lärde jag mig ett sofistikerat ord idag, men jag har redan glömt bort det. Kanske för att det var svenskt. 

xoxo, Bea