Benhår
I våras så kom det en storm med början på Facebook angående kvinnors underarmshår. Det var en diskussion som höll i sig ett tag och engagerade många. Själv ansåg jag att det var bra att det blev så, eftersom man svart på vitt fick se hur mycket kvinnors utseende egentligen spelar roll i dagens samhälle och vad som händer när någon inte följer normerna. Det började med kvinnan som syntes i TV med orakade armhålor. Jag tror alla vet vad jag pratar om för händelse. Hon hängdes ut på internet, kallades äcklig osv. En grupp på Facebook startades som svar på kränkningarna och hundratals bilder på orakade armhålor laddades upp där.
Nu är den uppblommade diskussionen över, men jag kom osökt att tänka på den igen när jag läste ett blogginlägg av Lady Dahmer, där hon skriver om hur hon velar över sitt benhår. Hon rakar sig inte eftersom hon inte orkar med stubben, men hon tycker den nyrakade känslan är skön och hon får ångest när andra tittar konstigt på henne, vilket man kan förstå. Jag bryr mig inte om vad hon gör med sina ben, så jag går vidare med livet.
Sen läser jag det här inlägget och blir tvungen att gå tillbaka till Lady Dahmer igen. Vad var det nu hon skrev? Enligt Anna-Maria menar Lady Dahmer att hon vill raka benen, men att hon liksom inte vågar på grund av sin "image". En ganska feltolkad image, om man frågar mig. Lady Dahmer vill normalisera (ett uttryck som hon använder ganska ofta), och hon vill att fokus ska tas bort från kvinnors utseende. Hon menar att alla ska få göra precis som de vill utan att någon ska bry sig eller kommentera det. Anna-Maria tolkar henne dock, precis som ganska många gör, som så att hon inte vill fixa sitt utseende över huvud taget, vilket inte stämmer alls. Det är här det blir misstolkningar, eftersom Anna-Maria tror att Lady Dahmer vill raka benen egentligen.
För att gå vidare så är det faktiskt inte ens själva inlägget som stör mig. Det är kommentarerna. Jag håller med om att Lady Dahmers inlägg är ganska öppet för tolkningar och misstolkningar. Hon skriver inte direkt ut "jag vill inte raka benen", så då antar folk att hon vill det innerst inne, eftersom det trots allt är normen. Det är ju meningen att vi kvinnor ska vilja raka benen, eller hur? Det är därför det är så bra att hon svarar på inlägget och helt konkret skriver exakt vad hon vill och varför. Det borde ju få folk att förstå och sluta ge henne tips om epilatorer eller griniga kommentarer som "Hur jobbigt kan det va att sätta sig i duschen/badkaret och raka benen. Med en vass hyvel är det avklarat på 5 minuter.". Men nej, där tog man ju fel.
Ja, när jag läste Lady Dahmers kommentar så tänkte jag verkligen att "nu måste ju alla i alla fall förstå, för här står ju allt man undrar över (om man nu måste undra över en sån sak som någon annans benhår)", men sen läste jag svaret, och jag blir faktiskt alldeles till mig när jag förstår hur otroligt svårt vissa personer har att förstå.
"Vill du eller vill du inte?" - Hon vill INTE, skrev hon ju alldeles ovanför. Det första hon skrev var att hon VILL HA HÅRIGA BEN.
"Och vad styr dig?" - Precis samma saker som styr alla andra. Normer, egna åsikter, viljan att vara ett föredöme, självkänsla, you name it. Allting runt omkring styr hur vi tänker och handlar. Tänk efter lite, liksom.
"Och behöver dina barn ens veta?" - Nej, självfallet inte. Hon är tvåbarnsmorsa till två småbarn, och hon går naturligtvis alltid med dolda ben för sina barn, dygnet runt, tills de flyttar hemifrån.
"Kan inte dina barn få välja själva? I något?" - Men snälla, hon försöker ju ge dem möjligheten att fatta egna beslut som inte bara har grogrund i normer, som de redan ser överallt varje dag. Genom att visa att det finns något annat sätt att handla på förutom utifrån normer, ger hon dem valmöjligheter som de inte annars hade haft.
"Ett tips: Berätta inte ALLT i bloggen. Vem bryr sig om dina ben, liksom? ;-)" - Vems blogg är det egentligen? Är det din eller Lady Dahmers? Hon får väl skriva vad sjutton hon vill, och om du inte är intresserad av hennes ben så kan du ju ge fan i att läsa då.
Sen det här med ett "freak". Så man är alltså ett freak om man har starka åsikter, som man öppet står för och lever efter? Nu vet jag sannerligen inte längre vart jag ska ta vägen. Hon vill ju kunna vara sig själv utan att bli sedd som ett "freak". Men man får helt enkelt skylla sig själv om man inte är som andra. Då är det ens eget fel att folk tittar konstigt på en på badstranden; man har ju inte anpassat sig. Och det där om att Lady Dahmer verkar omständig. Jo, det är ganska omständigt att tänka och känna efter vad man verkligen vill, när man har både normer OCH ett intellekt som drar en i olika riktningar. Det hade inte varit omständigt om folk inte hade tyckt att det är en så big deal vad andra gör med sina kroppar. Tack och lov för Lady Dahmer, som vågar normalisera.
Och nu har jag inte skrivit allt det här för att hår betyder så himla mycket för mig. Jag bryr mig inte om vad folk gör med sitt utseende. Det jag blir irriterad över är att det finns andra som gör det. Så fort det är något så sätter de igång och ska käbbla. Låt folk göra som de vill och sluta bry er. Tyck vad ni vill, men man behöver ju för fan inte kommentera precis allting.
Men det värsta är nog nästan att efter allt Lady Dahmer skrev i sitt svar, så är det fortfarande någon jäkel som skriver "Ladydahmer: Jag kan rekomendera vaxning som lösning på dina problem: Håller i flera veckor och du slipper ditt stora problem med stubb efter "några timmar". Dessutom slipper du oroa dig för att folk glor om det nu känns så jobbigt."
Det är som om folk liksom bara ignorerar de delarna av vad som skrivs, som de inte håller med om. Delarna som på något vis gör dem lite obekväma. Hur sjutton är vaxning en lösning på hennes problem, när hennes enda problem i sammanhanget är att folk inte kan acceptera henne som hon är?
Jag kan nog hålla på och skriva om det här i all oändlighet, precis som diskussionen fortsätter i kommentatorsfältet i all oändlighet, men nu får det räcka faktiskt.
xoxo, Bea
Kommentarer
Postat av: inger jansson
Visst är du vacker med ny frisyr och röda läppar, men vart tog dina vackra mörka ögonbryn vägen?
Du vet väl, att du alltid är vacker i mina och morfars ögon. Finns ingen som kan tävla med dig.
Kram mormor
Trackback